Donny Cates & Ryan Stegman: Absolute Carnage (Marvel/Panini Comics 2022)
Alla symbioters fader är guden Knull och han hålls fången i ett sovande tillstånd av en myriad av sina skapelser. Symbioten som vi känner som Carnage har bestämt sig för att försöka väcka sin mästare, sätta honom fri… Carnage räknar med att det som behövs för att lyckas är att samla något som kallas codex. Och codex visar sig vara något diffust okänt, en främmande substans som inkorporerats i en människokropps DNA, ett fragment som någon symbiot lämnat efter sig hos en värd, en bärare.

Spider-Man (Peter Parker) har ju t. ex. varit en sådan värd, varit täckt av en svart symbiot som sedan gav sig av och hoppade på Eddie Brock i stället och tillsammans med honom blev Venom. Carnage själv tog sig ju an och fusionerade med seriemördaren Cletus Kasady. Ja, det visar sig förstås finnas tusentals och åter tusentals olika symbioter och flera av dem har naturligtvis varit på något sätt i kontakt med olika människor och Marvelhjältar i synnerhet. Genom codexens mystiska kraft kan nu Carnage lätt finna andra individer med codex och helt enkelt döda värdarna och samla på sig den där codex-delen… Så sagt och gjort, Carnage och en mängd väldigt likartade kopior väller över den kända världen (läs: New York), mördar folk till höger och vänster och har nu siktet inställt på att skaffa codexen från Eddie Brock. Lyckligtvis kommer symbioten Venom till Brocks hjälp och då måste de förstås slåss för livet, som bara den. Eddie vill såklart också skydda pojken han har i sitt sällskap, sonen Dylan som inte vet om att Eddie är hans pappa.

Ja, det blir ett absolut blodbad. Carnage och hans kloner eller symbiotvarianter eller hur man nu skall benämna dem är synnerligen svårstoppade. Carnage verkar inte kunna gå att besegra. Eddie måste fixa hjälp och vänder sig till Spider-Man och snart är de två som åker på smisk av sällan skådat slag. Eddie Brock har dock hjälp av Maker som visar sig vara en smart Reed Richards, en forskare från en alternativ dimension. Tanken är att han skall kunna dra ut codex från en människa så att personen inte behöver dö…

Ja, Maker gör sina experiment men super-Carnage verkar inte gå att stoppa. Spider-Man måste också kalla på hjälp och vips så är Captain America, Thing, Wolverine och Hulk med i fajten. Tyvärr bara för ett par serierutor och det blir liksom inget mer så lite snuvad på konfekten känner jag mig allt. Lite senare anländer ytterligare förstärkning men Iron Fist, Ms. Marvel, Deadpool, Cloak och Dagger m. fl. syns bara till i nån enstaka serieruta. Så hur det går för dem har man heller tyvärr ingen vetskap om. Nej, allt detta är ett slags triangeldrama där Carnage, Venom och Spider-Man är huvudfigurerna.

Och Carnage är förstås helt oslagbar. Till dess att han inte längre är det. Men då är det nya frågor som tyvärr inte heller får svar. Knull har vaknat och är på väg! Men det måste man läsa om på annat håll.

Skurkarna Scorpion och Norman Osborn gästspelar också. Carnage är cool, liksom både Venom och Spider-Man. Visuellt går det inte att klaga på detta för Ryan Stegmans bilder är fantastiska, detta är en riktig splatterfest. Det är grafiskt, våldsamt, snudd på äckligt. Huggtänder och klor överallt, allt och alla ser liksom ut som senor och blodkärl, taggar och tentakler…

Och sagan är väl kanske inte så dum den heller egentligen, måhända fantastiskt fantasifull men har man köpt symbioter så är väl codexkomponenten inte så konstig kan jag tycka. Kampscenerna är många och tjusiga, våldsamma. Blod och sönderslagna kroppar överallt. Men man fattar ju att vad som än sker kommer varken Spider-Man, Venom eller Carnage att dö på riktigt och att locka med en bunt andra hjältar och sen raskt förpassa dem till sidlinjen eller i alla fall ur händelsernas centrum känns lite snopet. Och som sagt, somligt hänger i luften när de 170 sidorna tar slut. Och då är jag lika delar besviken som sugen på en fortsättning. Snyggt som attan, men storyn skulle ha varit något djupare och inte bara handlat om Carnage-galet våld, våld, våld… Nu är det ju förvisso exakt det som Carnage är och står för så visst, men ändå.

Donny Cates skriver sagan, Ryan Stegman illustrerar och här samlas Absolute Carnage #1-5.