Ann Brashares: Systrar i jeans (Bonnier Carlsen 2002)
(The Sisterhood of the Traveling Pants. 2001)

Riktigt bra tyckte jag detta var. Faktiskt, även om detta kanske är en tjejbok mer än nåt annat. Skojigt, trovärdigt, sorgligt, härligt. Här har vi bästa kompisarna Carmen, Tibby, Lena och Bridget som känt varandra sedan barnsben. De lever livet som 15-åriga tjejer gör (på väg mot 16 år). Det är skola och läxor, drömmar om spännande pojkar, kärlek, syskon, tonårslivet i stort och en önskan att vara äldre, större, självständig, vuxen.

I en second hand-butik har Carmen fastnat för ett par jeans. Varför vet hon inte, men utan att prova dem slår hon till. Och nu händer det märkliga! Trots att vännerna har helt olika stilar och kroppsformer verkar dessa nästintill magiska jeans passa dem alla. De smiter åt på precis rätt ställen och gör alla tjejerna skitsnygga och fulla av kaxighet och självförtroende. De sätter bums samman ett antal jeansregler att leva efter och bestämmer sig för att turas om att bära byxorna under sommarlovet.

Sagt och gjort. Den här sommaren skall de inte vara tillsammans så jeansen kommer att skickas fram och tillbaka jorden runt mellan vännerna. Och både byxorna och flickorna kommer att få vara med om riktiga äventyr det här lovet. Lena åker till Grekland och träffar släktingar. Där träffar hon en stilig pojke, men ett missförstånd gör att han anklagas för våldtäkt. Bridget åker på idrottsläger och blir dökär i en ledare. Det är synnerligen förbjuden kärlek men kan hon stå emot det hon känner? Tibby skall jobba i butik och hon hatar varje sekund av det. Inte blir det bättre av att anklagas för stöld och få en efterhängsen 12-åring efter sig. Eller är det precis det det blir? Och Carmen har sett fram emot lovet. Hon skall äntligen resa iväg och hälsa på sin pappa. Men inte blir det kul inte. Chockad märker hon att pappa skall gifta om sig, har ny kvinna och andra barn boende hos sig. Pappa har inte riktigt tid med henne, så varför inte resa hem bums?

378 sidor lättläst bok om ungdomslivet och det gav mersmak. Gissa om jag kommer att läsa fortsättningen.




Ann Brashares: Systrar i jeans Andra sommaren (Bonnier Carlsen 2003)
(Girls in Pants: The Second Summer of the Sisterhood. 2003)

Tibby, Lena, Carmen och Bridget är tillbaka, 16 år gamla, på väg mot 17 och college. Vänskapen består och en ny sommar står för dörren. Och fortfarande passar de där mystiska jeansen dem alla, oavsett deras olika storlekar och kroppsformer. På något sätt verkar de där byxorna som de broderat och skrivit på, och förresten aldrig tvättat, vara magiska, ja jeansen får de unga tjejerna att känna sig starkare, verkar skänka dem tur och kärlek. Väl? Fast ärligt talat, brallorna har en rätt minimal roll i berättelsen kan jag tycka. Flickornas liv rullar liksom på ändå, går upp och ner...

Mest ner vad det verkar. Lena får höra talas om en okänd gammal pojkvän till sin mor och vill veta mer. Mamman ber Lena släppa ämnet men det kan inte Lena göra och det orsakar en stor spricka i deras relation. Sen knackar plötsligt Kostos på dörren, hennes stora grekiska kärlek som hon ju själv gjort slut med!

Det är stökigt i Bridgets familj också sedan mamman dog. Nu har Bridget hittat gamla brev hon aldrig sett eller fått, från sin mormor. Bridget reser i väg och tar jobb hos mormodern som hon inte sett på år och dar. Men Bridget vill vara inkognito och låtsas inte vara barnbarnet utan Gilda, en vanlig flicka på besök i det lilla Alabamasamhället.

Tibby flyttar till studentkorridor och påbörjar ett filmprojekt. Av oklar anledning gör hon en film som driver stort med hennes egen mamma. Filmen skrattar de flesta tittarna högt åt, men modern blir såklart allt annat än glad. Ja, även där blir det slitningar mellan mor och dotter.

Fast värst problem blir det nog hos mor och dotter Lowell där Carmen blir sur när mamma plötsligt hittar kärleken i form av David, och Carmen gör vad hon kan för att sabotera deras färska förhållande.

Ja, eländes elände blir det. Rätt mörkt och dystert bitvis. Lyckligtvis finns ju både jeansen och bästa kamraterna där för att stötta och då ordnar sig kanske mycket till det bättre...

447 lättlästa och gripande sidor, dramatiskt och trovärdigt. Riktigt bra med andra ord.




Ann Brashares: Systrar i jeans Tredje sommaren (Bonnier Carlsen 2005)
(Girls in Pants: The Third Summer of the Sisterhood. 2005)

Sista sommaren innan college. Tjejerna förbereder sig på att skiljas åt, geografiskt i alla fall.

Tibby funderar över känslorna för Brian och hamnar i chock när lillasyster Katherine faller ut från ett fönster.

Bridget sticker i väg på idrottsläger som ledare och fotbollstränare. Hon träffar en gammal kärlek i Eric och får 40 graders feber.

Lena söker sig till konstskola och går teckningskurs. Lena har stor talang men hennes planer skapar stora konflikter i familjen.

Och Carmen skall bli storasyster och där kommer moderns graviditet som en stor överraskning, en kanske inte helt välkommen sådan heller. Dessutom tar hon på sig jobbet att ta hand om Lenas farmor som mest är sur och ilsken över att hon tvingats lämna sitt hem i Grekland. Att vårda Valia är en tuff uppgift, lyckligtvis för den med sig den positiva saken att hon får träffa stilige Win.

Allt sammantaget möjliga romanser för alla utom Lena. Det är mycket känslor och vardagsstök för de unga huvudpersonerna skildrat på 400 sidor. Förvånansvärt lite fokus på de där halvt magiska jeansen som mycket handlat om tidigare, men jag antar att byxornas magi kanske inte kan hålla för evigt. Annat i livet ser ut att bli viktigare än ett stycke jeanstyg...




Ann Brashares: Systrar i jeans Fjärde sommaren (Bonnier Carlsen 2007)
(Girls in Pants: The Fourth Summer of the Sisterhood. 2007)

499 sidor Bridgets relation med Eric är lite skakig. Bree hoppar på flyget till Turket för att få vara med på arkeologiska utgrävningar. Där träffar hon Peter.

Tibby fortsätter sitt filmskapande och har det trevligt med pojkvännen Brian. Så pass trevligt att det äntligen är dags för sexdebut. Efter den gör Tibby slut.

Lena är på konstskolan, hon ritar och målar och gillar det. Och så träffar hon talangen Leo och så börjar de stå modell för varandra. Nakna.

Carmen tar jobb som scenarbetare på teatern. Då kan hon vara lika osynlig som hon känner sig. Så träffar hon Julia och en ny vänskap spirar. Plötsligt erbjuds Carmen roller i pjäserna som skall uppföras och då är kanske Julia inte lika mycket vän längre, nu är de konkurrenter...

Ja, flickornas liv rullar på, mestadels på olika håll och ofta med kärleksbekymmer. Men efter regn kommer solsken! Efter den fjärde sommaren har de flygande jeansens livscykel kommit till ända. Detta är seriens avslutning på 499 sidor. Detta var en mycket lättläst, charmig och mysig saga om några tonårstjejers vardagsliv.