Jussi Adler-Olsen: Marcoeffekten (Albert Bonniers Förlag 2013)
(Marco effekten. 2012)

Fifflande tjänstemän, försvunna personer, försnillade biståndspengar, inte helt legitim aktiehandel.

Och så har vi tonåringen Marco som tillsammans med sina likar gör inbrott, ficktjuvar och sitter och tigger i Köpenhamn, hela gänget stenhårt kontrollerade av den onde Zola. När Marco inser att Zola planerar att lemlästa honom ger han sig iväg från sällskapet. Men Marco kan förstås inte tillåtas rymma, han vet helt enkelt för mycket om Zolas hemligheter. Nu är Marco en mycket jagad ung kille…

På avdelning Q arbetar Carl, Assad och Rose med ett gammalt fall, en misstänkt mordbrand på en båt. Snart nog är de också på jakt efter Marco och nästan allt ovanstående verkar hänga samman.

Lägg till detta en ny medarbetare i Q-teamet, kärleksbekymmer för Carl och lite mer och du får en helt okej bok i serien på 484 sidor. Zola är grym, Marco smart, Q-teamets konversation rolig att följa, men i övrigt kanske inte detta är den mest spännande historien, trots Marcos utsatthet. Bokens betyg får stanna vid en stark trea.




Jussi Adler-Olsen: Den gränslöse (Albert Bonniers Förlag 2015)
(Den grænselØse. 2014)

Den snart pensionerade Bornholmspolisen Christian Habersaat har lagt nästan 20 år på att hitta den person som körde ihjäl den unga tjejen Alberte när han kontaktar Avdelning Q och ber om hjälp. Carl MØrck som just sovit en stund vid skrivbordet sitter nu med fötterna på detsamma och röker och tycker att avdelningen har nog att göra med sina egna fall. Carl snoppar av Habersaat rätt bryskt.

Dagen därpå tar polisen från Bornholm livet av sig, han ger upp, orkar inte mer och först då ser sig kriminalkommissarie MØrck nödsakad att engagera sig. Han, Assad och Rose reser till Bornholm och sätter sig in i det nedlagda fallet som aldrig lösts. Naturligtvis hittar de trådar att nysta i och letar snart efter en okänd man som med sin buss troligen kört ihjäl stackars Alberte.

En soldyrkande sekt på Öland i Sverige kommer sedan in i fokus. Dess medlemmar verkar kunna gå över lik för att få vara nära den karismatiske ledaren och möjligen kan det här gänget bli Avdelning Q:s fall.

Vid sidan av polisutredningen tar vi som vanligt del av Carl MØrcks privatliv också. Och där har vi exhustrun, en dement svärmor, gamla kärlekar, den förlamade kollegan Hardy och mer. Kusin Ronny har dött och det var han som en gång påstod att han dödade sin far med Carls hjälp. Ah, nu skall han visst ha skrivit ned sin berättelse också. Dags för släktträff, begravning och testamentesuppläsning. Vad sjutton skall nu komma att avslöjas?

Den gränslöse blir en spännande berättelse på 496 sidor, med humor och allvar, kärlek och vänskap blandat i en läsvärd mix. Så det kan gå! Och vad sjutton skall komma i framtida berättelser?




Jussi Adler-Olsen: Selfies (Albert Bonniers Förlag 2017)
(Selfies. 2016)

Jag läser de här 471 sidorna från början till slut och kommer på mig själv med att sakna Stefan Sauks inlevelse och olika röster för de här karaktärerna som jag fått ta del av någon gång i en tidigare berättelse. Han har absolut bjussat på lite extra krydda! Detta hade kanske blivit ännu bättre som ljudboksberättelse?

En äldre kvinna blir ihjälslagen och Carl MØrck ser likheter med ett tio år gammalt och ännu ouppklarat fall. Avdelning Q börjar engagera sig även i detta nya och därtill ytterligare några färska utredningar till omgivningens irritation. Avdelning Q skall hålla sig till de gamla kalla fallen och inte lägga sig i de pågående, precis nystartade. Men vad skall Carl och Assad göra då när andra utredningar antingen drivs av inkompetenta idioter och/eller folk som inte sett de samband som våra huvudpersoner, vännerna i polishusets källare, funnit?

Nästintill allt på de här sidorna, gammalt och nytt, visar sig till slut hänga ihop i en rätt otrolig och lite komplicerad mix. Till och med Avdelning Q:s egen medarbetare Rose blir själv indragen i händelserna då hon planerar sitt självmord efter att en lång tid ha mått dåligt och blivit allt mer psykotisk.

Här är annars huvudberättelsen den att någon okänd bilist avsiktligt kör på unga kvinnor. Här vet läsaren att det är socialkontorets handläggare Anne-Line som plötsligt fått nog och bestämt sig för att skydda samhället mot parasiter. Anne-Line har tröttnat på unga kvinnor som utnyttjar systemet, kommer till henne och drar sina påhittade snyfthistorier, tigger pengar och samtidigt är helt och hållet ointresserade av att spara sina pengar, skaffa sig riktiga jobb, anstränga sig lite…

Ja, nu jävlar skall de bort. Att Anne-Line precis fått veta att hon möjligen har cancer gör förstås inget bättre.

En möjlig nedmontering av Avdelning Q är nära förestående, den förlamade Hardy håller kanske på att återfå viss rörelseförmåga eller känsel i alla fall, ett TV-team vill följa med poliser, unga kvinnor är på glid, usla familjerelationer, nazism, ett nattklubbsrån, ja Adler-Olsen fyller verkligen sidorna med utmaningar för alla inblandade. En bra berättelse och jag vill genast ha en till berättelse i serien, vill läsa vidare…